söndag 16 november 2008

Paus


Foto: Trollmor

Jag tar en paus.
Känner att jag behöver utröna lite i vilken fas jag befinner mig.

Mitt varmaste tack till er alla för era fina ord!
Ni är underbara.

~ Stor kram Trollmor ~

söndag 9 november 2008

Största möjliga tystnad


Foto: Trollmor

I tidig morgonstund begav vi oss av in i skogen Vargen och jag.
Det vilade en sällsam stämning i luften och jag tror vi kände av den båda två då vi kom tassandes.
Lite på håll lade vi märke till hur en gren på en mäktig gran svajade lätt.
Det var som om skogen hälsade oss välkomna och lät så sakteligen den grönglittrande ridån gå upp för oss.
Vi smög oss under.


Foto: Trollmor

Längre fram längs med stigen glimmade en pil till.
Här, sväng av, låt er ledas vidare inåt skogen.
Nyfikna smög vi så in över mossan.
Strax möttes vi av ett magiskt sken och det avlägsna ljudet av skratt och applåder.


Foto: Trollmor


Men se, under grenarna hade någon spänt upp linor.


Foto: Trollmor

Och i ljuset skimrade ett konstfullt nät.


Foto: Trollmor

Försiktigt nalkade oss vi gläntans mitt.
Det rådde en påtaglig tystnad som om skogen höll andan.
Vad var det som hängde så prydligt ihopvikt på en tråd?


Foto: Trollmor

Nu började jag ana vad som hade utspelat sig här alldeles innan i den tidiga gryningen.
Skogen hade bjudit in till en särdeles förtrollande föreställning.
Och vi hade varit så nära, så nära att få se.
Det enda som nu avslöjade vad som skett var nu denna lilla, lilla röda mantel.
Kvarglömd i all hast.


Foto: Trollmor

Här har en liten älva försiktigt dansat lindans, balanserande på sköra trådar.
Iklädd sin allra vackraste blåklockeklänning och med daggdroppsglans i det långa håret.
I linorna har våghalsiga små gråklädda väsen klättrat under ivriga hejarop.
Svingat sig fram och tillbaka och fattat varandras händer i ett speciellt lyckat hopp.
Jag kan fortfarande förnimma det mjuka trummande ljudet av ett par ekorrars uppskattande applåder, se hur räven fylld av spänning kikar fram bakom sin yviga svans där han ligger ihoprullad på en mossbeklädd sten.
Hur det blänker till i ett par mörkögda rådjursögon av förtjusning och den lilla haren som stampar med sin ena tass på en stubbe.
Ett frostnupet löv singlar ned vid mina fötter och lägger sig varsamt tillrätta mot marken.
Jag väcks ur förtrollningen och stryker Vargen lätt över huvudet, kom min vän!
Medan vi åter styr kosan hemåt kastar jag en förstulen blick över ena axeln, och där, var det inte en kvick liten hand som hämtade åter en rödglänsande mantel?

lördag 1 november 2008

Bus och godis


Foto: Trollmor

Även naturen tyckes bjuda på lite bus och godis denna helg.
Eller vad ska man säga om denna lilla häxa som sig svischar fram mellan trädens grenar.
Hon ser dock lite argsint ut, kan det vara för att kjoltyget så retligt har fastnat?


Foto: Trollmor

Detta lilla spöke tar det hela med lite mer ro.
Men ett väsande -Bu! ropade det ändock efter mig när jag passerade under bladverket.


Foto: Trollmor

Inspirerad återvände jag in i kökets trygga vrå.
För om det busade där ute så kunde jag ju se till att det blev godis härinne.


Foto: Trollmor

Så varsågod att slå dig ned och gör mig sällskap en stund.
Förse dig med en bit tårta så räcker jag dig en kopp värmande kaffe därtill.
Tillsammans kan vi ha det gott en stund.


Foto: Trollmor

Låt oss sedan tända ett ljus för våra kära som finns med oss i våra tankar.


Foto: Trollmor

~ Med varma kramar från Trollmor ~